Bakgrund: Röntgensjuksköterskor får ingen verksamhetsförlagd utbildning i att utföra ultraljudsundersökningar av aorta med avseenden på abdominella aortaaneurysm och utför därför inga sådana undersökningar. Röntgensjuksköterskor har viss teoretisk utbildning inom ultraljud. Ungefär 1 000 personer avlider årligen i följder av abdominella aortaaneurysm. Det finns beräkningar som visar att cirka 30 000 av alla män och 6 000 av alla kvinnor i Sverige över 65 år har ett oupptäckt aortaaneurysm.Syfte: Att belysa hur omfattande teknisk träning röntgensjuksköterskor behöver för att utföra ultraljudsundersökning av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm och att belysa behovet av den kompetensen.Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes för att få en bild av forskningsläget. Översikten bygger på 14 artiklar ur databaserna PubMed, Scopus och Cinahl.Resultat: Det framgick att bland andra läkarstuderande och läkare utan tidigare erfarenhet av ultraljud i olika länder på kort tid har kunnat utbildas till ultraljudsoperatörer av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ?aneurysm under utveckling? eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom.

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer årligen på inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister på hur patienters förväntade smärta och den upplevda smärtan upplevs i samband med öppen bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelser av smärtlindring vid öppen bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mäta variablerna förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelse av given smärtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter från två kirurgiska avdelningar.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.

Takanen Niklasson, C. Självrapporterad hälsa hos män som genomgått screening av bukaorta. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2012. Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är den 13:e vanligaste orsaken till dödsfall i västvärlden på män över 65 år och är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

Bakgrund: Varje år dör cirka 1000 svenskar av brustet abdominellt aortaaneurysm (AAA), pulsåderbråck. Sjukdomen är ofta asymtomatisk och därför vet patienten i de flesta fall inte att hon eller han har en sjukdom förrän aneurysmet upptäcks. Sverige har på senare år infört screening på män över 65 år för att hitta eventuella AAA. AAA upptäcks även vid annan undersökning av buken. Mortaliteten är hög vid ruptur (bristning) och patienten opereras först när aneurysmet nått en viss diameter.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.